En digital telefotosändare från 1984. Hasselblads Dixel 2000

25 år som frilansfotograf

När jag vintern 1986-87 satt och funderade på att starta egen firma, fanns i tankarna att skaffa en digital telefotosändare. Jag såg en möjlighet att från den norrländska horisonten frilansa för olika dagstidningar och magasin.
Då 1987, hade Hasselblads telefotosändare Dixel 2000 funnits i tre år på marknaden och "alla" resande pressfotografer bar på en. Expressen var först i världen - från OS i Los Angeles (1984) - att telefota bilder med Dixel 2000. 20 st bilder skickades från LA till Sthlm, vilket då var en stor triumf. I och med Dixeln kunde fotograferna skrota "resemörkrummet". Framkallningen av färgfilmen löstes då via närmaste fotobutik.

För mig sprack alla drömmar om en egen sändare när kalkylen på inköpet och intäkterna från möjliga bildjobb inte gick ihop. Priset på sändaren?

-250 000 kr!

I dag kan vem som helst med en digital kamera och epost skicka bilder till vilken tidning som helst i hela världen utan att det kostar skjortan.

Med min analoga kamera (Nikon F5) kostade varje exponering ca 3 kr.
Idag är motsvarande kostnad - 0, ingenting, zero!

Här har ni tekniksprånget. Från att vi proffs är tämligen ensam om tekniken till att bli var mans egendom och därmed möjlighet.

Vid teknikskiften händer en hel del. Delar av vårt yrke försvann (mörkrummet).
Men förmågan att skapa bra bilder - den kompetensen är fortfarande efterfrågad.
Denna blogg är för mig ett led i att just min kompetens blir synlig för en bredare publik/kundkrets.

Jag har just dragit igång mitt 26:e år som frilans.

På återhörande
/Erland

Ännu ett lyckat arbetsår kan läggas till handlingarna. Jag tackar för förtroende som alla kunder visar mig och ett speciellt tack till mina kollegor; skribenterna vars bokstäver hjälper till att göra reportagen till reportage.

Nedan följer några bilder som i nån mening sammanfattar mitt arbetsår 2011.



Piteå 2011-03-31. Sofie Flensburg, från Barcelona vågade sig på ett dopp i vinterkalla Piteälven. Iklädd överlevnadsdräkt. Bild för projektet Bottenvikens Skärgård.


Skellefteå 2011-04-12. Skellefteå AIK förlorade SM-finalen 2010/11 till Färjestad med minsta möjliga marginal. David Rundblad, numera NHL-proffs, missade - efter säsongens soloräd - att göra mål. Hårfin skillnad mellan misslyckande och succé. Bild för arkivet.


Bratten, Lycksele 2011-04-22. En anrik biltillverkare i konkurs. Saab var först med strålkastarrengörning och "krockvänlig" stötfångare. Ett unikt kunnande skingras för vinden. Bild för arkivet.


Kullberg, Junsele 2011-04-24. Årets häftigaste uppdrag - två dygns väntan på älgar som ska simma över Ångermanälven. Dessa nio gjorde det först efter mörkrets inbrott. Ett reportage för SCAs tidning Din Skog.


Holmfors, Sorsele 2011-07-09. Trafikolyckor med vilt inblandade ökar mycket kraftigt år för år. Denna huggorm blev överkörd minuterna innan jag kom till platsen. Bild för arkivet.


Bjuröklubb 2011-06-14. Hans Söderlund, yrkesfiskare. Underhåll och reparation av näten. Fotograferad för tidningen Guldkant.


Skellefteå 2011-06-15. Åke Lithén, från Ursviken slutade på fjärde plats i TV-tävlingen "Årets Mästerkock". Fotograferad för projektet Matfesten.


Storuman 2011-07-09. Svenska mästerskapen i Träskfotboll (Swampsoccer) arrangeras årligen i Storuman. Bild för mitt arkiv.


Kusfors 2011-08-21. Goliatmusseronen - en delikatess i Japan. En exklusiv exportvara från Västerbotten. Svampen är värd sin vikt i guld. Shigero Suzuki, från Osaka importerar Goliat till sin delikatessbutik. Ett reportage till tidningen LExport.


Måttsund 2011-10-23. Kalixlöjrom - ursprungs- och varumärkesskyddad. Bottenvikens bräckta vatten sätter sin unika prägel på siklöjan. Rommen säljs för 1 000 kr/kg.


Fredrika 2011-10-14. Fredrik Wallström, Jokkmokk, elektriker med ett "toppjobb" hos Vattenfallägda vindkraftsparken Stor-Rotliden. Moderna tiders "fyrvaktare". Fotograferad för tidningen Boggi.


Med denna korta bildvisning vill jag önska alla ett Gott Nytt Arbetsår!

På återhörande
/Erland

Bratten, Lycksele 2011-04-22 Är det resterna av ett anrikt bilmärke vi ser?

Styckning av SAAB

I påskas (2011) när jag var på väg till Junsele på jobb, för att titta på älgarnas årliga simtur över Ångermanälven - brakade bilen ihop strax söder om Lycksele.
Vilket bara hänt en gång tidigare under mina 30 år som proffs.

Vad göra? Jag ringer sonen som undsätter mig med en "ny" bil. Efter 2,5 timmes väntan kunde jag fortsätta min avbrutna färd mot Ångermanland och lämnar sonen att ta hand om den trasiga.

Under väntetiden gick jag en runda. I byn Bratten är det inte många hushåll - varav ett ser närmast övergivet ut.
Där, på den gården, hittade jag ca 30 st SAAB-bilar i olika stadier av körduglighet.
Fort hade mina två timmar gått - å bilder blev det. Dessa bilder finns nu i mitt bildarkiv. Sök på ordet SAAB

Personligen tycker jag det är mycket tråkigt att SAAB-fabriken gått i konkurs. Vilket bilmärke ska jag nu köpa?- nästa gång det blir aktuellt med bilbyte.

För dagen är det ingen panik för vår del. Vår 9-3a kombi av 11 års modell har "bara" gått 4 000 mil av dom 25-30 000-milen jag tänkt köra. Vilket tar ca 5-6 år.

Måhända måste jag då åka till Turkiet för att köpa en ny SAAB?

På återhörande och God Jul
/Erland

Stambanan 100525: Stålpendeln - ett av många godståg på väg söderut.

Regeringens budgetproposition om Norrbotniabanan

EU-kommissionen stödjer Norrbotniabanan - med det biter inte på riksdagen. En majoritet av riksdagsledamöterna gick på regeringens linje (vid omröstningen 2011-12-14) att inte tillföra mer pengar för en fortsatt projektering av Norrbotniabanan.

Varför satsa så mycket pengar på en järnväg där "så få bor"?
Jo - största effekten av en ny kustjärnväg kommer den norrländska industrin till del, och dess fortsatta utveckling. Näringslivet i Västerbotten och Norrbotten producerar värden för motsvarande 85 miljarder kr/år. Byggandet av Norrbotniabanan "kostar bara" motsvarande ca 16 veckors industriproduktion.

Varje dygn går ett flertal s k systemtåg söderut, bl a tre st Stålpendlar från Luleå, Kopparpendeln från Rönnskär, Volvopendeln från Umeå, timmertåg till pappersbruken, SCA-pendeln från Piteå, osv...

Jag har arkivbilder lämpliga för publicering som illustrerar dessa transporter.
Systemtåg StambananBotniabanan transport

För mer information om Norrbottniabanan.

Ha dé
Erland


Bygget av Botniabanan. Underhåll av Stambanan!

Lövånger 2011-11-08 Tandläkaren Lars Lundström

Tandläkare på liten ort

Tandläkartidningen besökte Lövånger i november och jag fick förtroendet att fotografera till reportaget.
Ett porträtt med bl a gamla kyrkstugor som bakgrund blev resultatet. Reportaget gick över tre sidor.
Fredrik Mårtensson frilansskribent från Sundsvall gjorde intervjun.

Det är ideella krafter bakom ägandet av kliniken plus att lövångersborna ställer upp på sin egen tandläkare. Kliniken har idag fler patienter än på Folktandvårdens tid.
Häpp!

Sökordet är Lövånger Tandvård

På återhörande
/Erland